Kvävebelastning och nyttjande av näringsämnen, aktuella samtalsämnen inom avloppsreningen

Ilmastus__ppt.jpg​Helsingforsregionens miljötjänster HRM har som strategi att höja återvinnings- och nyttjandegraden för avfall och näringsämnen. Vägen till dessa mål bygger på utvecklingsarbete inom ramen för olika projekt, både internt och i samarbete med andra aktörer. Det finns en klar potential i att effektivera utvinning och återanvändning av näringsämnen. Olika organiska ämnen i avloppsvatten tillsammans med bland annat slambunden fosfor och en del av kvävet utnyttjas idag för tillverkning av olika slags mullprodukter, vilket innebär att de återanvänds och förs tillbaka i cirkulationen. Framtiden kan emellertid innebära att vi separat kan ta till vara olika näringsämnen.

HRM siktar på att höja återvinnings- och nyttjandegraden genom att satsa på nya utvecklingsprojekt, där RAVITATM-processen för tillvaratagande av fosfor står som ett exempel. Denna process tillåter direkt utvinning av fosforsyra ur avloppsvatten, samt tillverkning av ammoniumfosfat genom att kvävet tas till vara ur ett biflöde vid slamtorkningen. I projektet NPHarvest som bedrivs av Aalto-universitets forskargrupp för vattenteknik ingår även metodutveckling för effektivare kväverening av avloppsvatten. Även HRM deltar i detta projekt. Dessutom startade 2018 ett forskningsprojekt som riktar in sig på att effektivare ta till vara kol och näringsämnen ur avloppsslam. Detta projekt har redan gett positiva resultat gällande kvaliteten på det kol som utvinns ur avloppsslammet. HRM bygger för närvarande en testanläggning för avloppspyrolys. Den kommer inleda sin verksamhet i december 2020. 

  • Idag kan kväve för lantbruket industriellt utvinnas ur atmosfärens kväve, medan lantbrukets fosfor däremot huvudsakligen bryts ur berggrunden. Det är inte osagt att vi framtiden kan hamna i en situation med fosforbrist och prisuppgång på grund av trytande nymaterialresurser. Därför är det med tanke på framtiden viktigt att utveckla och testa fram ny teknologi. Vårt mål är att specifikare kunna utvinna och utnyttja de resurser som finns i avloppsvattnet. Separering av avloppsvattnets näringsämnen kan bli lösningen, berättar gruppchef Paula Lindell.  
Avloppsvattnets näringsämnen har orsakat också icke-önskade utmaningar för avloppsreningen. Inom HRM-området har kvävebelastningen under de senaste två decennierna stigit snabbare än regionens tillväxt. En orsak till detta är att vi äter mer protein, vilket ökar mängden kväve som kommer ut i avloppsvattnet. Avloppsreningsverkens kvävebelastning låg 2019 den högsta nivån på tjugo år. HRM:s kvävebelastningskampanj kommer att lyfta fram detta tema på olika sätt under åren 2020–21.
 

Toppexperter inom näringsmedelsutvinning och tillvaratagning möts vid en konferens som anordnas av Aalto-universitetet och HRM

 
Aalto-universitet arrangerar i höst tillsammans med HRM den internationella vattenorganisationen IWA:s Nutrient removal and recovery -konferens. Tredagarskonferensen, som på grund av coronaviruset kommer att genomföras helt virtuellt, samlar branschens toppforskare och experter inom innovativ praktik. Ett flertal av presentationerna under konferensen kommer att vara finländska.

  • En särdeles utmanande och intressant uppgift för HRM:s del är ett reningsverksbesök på Viksbacka avloppsreningsverk som under konferensen ska förverkligas virtuellt. Detta virtuella besök borde kunna kombinera informationsspridning om rengöringsprocessen och forskningsprojektet med en presentation av Viksbackas mycket imponerande underjordiska utrymmen. Målet är att kunna utnyttja detta material även framledes för att göra det möjligt att stifta bekantskap med reningsverket även för dem som av någon orsak inte fysiskt kan delta i vanliga reningsverksbesök, berättar projektchef Anna Kuokkanen, som för HRM:s del koordinerar evenemanget. 

Avloppsreningsresultaten för i fjol har publicerats

 
HRM:s avloppsreningsverk har år efter år uppvisat utmärkta resultat. Bakom detta ligger ett kontinuerligt arbete för utveckling och optimering av processerna. Båda anläggningarna uppfyller samtliga miljötillståndskrav. Enlig miljötillståndsbestämmelserna ska båda reningsverken ha en reningseffekt för fosfor på minst 95 procent, och för kväve minst 80 procent i Viksbacka och minst 70 procent i Finno. Under 2019 renade Viksbacka reningsverk 97 procent av avloppsvattnets fosfor, och Finno 98 procent. Viksbacka renade 90 procent av avloppsvattnets kväve, och Finno 72 procent. Reningsverket i Esbo Blombacken som färdigställs 2022 kommer att inverka positivt på de redan i dagsläget goda resultaten.
 
Ytterligare information:
  • Huvudstadsregionens avfallsvatten rengörs vid Finlands två största reningsverk, Viksbacka och Finno. Mer än 20 % av landets befolkning bor inom HRM:s verksamhetsområde.  
  • Avloppsflödet under 2019 växte från föregående år på grund av rikligare regn. Totalflödet genom HRM:s reningsverk landade på 149 miljoner m3, varav 107 miljoner m3 i Viksbacka och 42 miljoner m3 i Finno. 
  • Huvudstadsregionens årsrapport över avfallsrening (på finska) erbjuder en översikt över avloppsreningsverkens verksamhet och deras rengöringseffekt. 
  • Tilläggsinformation om kvävebelastning (om kampanjen på finska)